HYPOFYSEN

HYPOFYSEN

Bakgrund: Hypofysens främre del utgörs huvudsakligen av sex åtskilda grupper av celler. Dessa sex cellgrupper utsöndrar till blodet var sitt speciella hormon, som i sin tur styr funktionen av var sin hormonproducerande körtel ute i kroppen. Hormoner från dessa sex hormonproducerande målkörtlar ute i kroppen har i sin tur tillbakakopplande (feedback) specifik effekt på hypofysens motsvarande sex cellgrupper. Många av kroppens hormonfunktioner hålls i stabil balans av detta servosystem. Hormoner som produceras i hjärnans hypotalamus region strax ovanför hypofysen transporteras genom lokala blodkärl till hypofysen och deltar där också i regleringen av hormonsekretionen från hypofysens sex cellgrupper:

ACTH styr utsöndringen av hormoner från binjurarna
TSH styr utsöndringen av hormoner från sköldkörteln.
LH styr utsöndringen av progesteron från äggstockarna. LH styr även utsöndringen av testosteron från testiklarna.
FSH styr utsöndringen av östrogen från äggstockarna.
Tillväxthormon styr utsöndringen av en tillväxtfaktor från levern.
Prolaktin styr mjölksekretionen i samband med graviditet.

Symptom: Hypofysen kan, även utan kirurgisk ingrepp, utsöndra för lite av vart och ett av de sex hormonerna för sig. Därvid avtar funktionen av de motsvarande målkörtlar perifert i kroppen. Tillsvarande kan var och en av de sex hormonproducerande celltyper i hypofysen växa och utsöndra för mycket hormon och stimulera till ökat hormonproduktion i den motsvarande målkörtel perifert i kroppen. Minskad eller ökad hormonproduktion i kroppens olika körtlar kan alltså vara ett sekundärt symptom på sjukdom i hypofysen, men även på primär sjukdom i själva målkörtlen perifert i kroppen. Där som celler i hypofysen växer ger det som regel anledning till volymökning i hypofysen och till karakteristisk huvudvärk och i svårare fall till synstörningar genom lokalt tryck på synnerverna.

Diagnos: ställs genom påvisning av ändrat koncentration av det misstänkta hypofyshormonet i ett blodprov. Tillväxt av hypofysens olika celltyper syns tydligt vid MR-skanning av hypofysen. Vid volymökning i hypofysen avkläms flödet av dopamin från hypotalamus och därvid frisläpps prolaktin sekretionen från hypofysen och prolaktin koncentrationen i blodet ökar över det normala som tecken på volymökningen i hypofysen. Vid växt av själva de prolaktinproducerande cellerna i hypofysen ökar koncentrationen av prolaktin i blodet mångfald mer.

Behandling: Vid nedsatt hormonproduktion i hypofysen ges behandling med hormonet som skulle ha producerats i kroppens motsvarande perifera målkörtel där som denna hade fått normal stimulation från hypofysen (till exempel med sköldkörtelhormon om hypofysens ökade TSH-produktion inte är tillräcklig för att stimulera sköldkörteln till normal funktion). Vid växt av hypofysens celler med volymökning av hypofysen måste dessa opereras bort. Hypofysen är tillgänglig vid operation genom näsen, som inte därvid förändras. Efter sådan operation måste behandling ofta ges livslångt med hormonet som normalt produceras i den körtel som hypofysen skulle ha stimulerat. Hypofysens celler återväxer inte till normal funktion efter bortoperation. FW©05/2018