BINJURARNA

BINJURARNA

Nedsatt binjurfunktion:

Bakgrund: Binjurarna är två små körtlar, som sitter strax ovan för var sin njure. Binjurbarken producerar mer än 20 olika hormoner med olika livsnödvändiga effekter på kroppens funktioner, men som alla har samma kemiska grundstruktur (steroider). Steroidhormonerna kan framställas syntetisk och är då identiska med de som förekommer i naturen. Medfödda mutationer i DNA för binjurarnas enzymer kan medföra avvikelser i hormonsyntesen som förorsakar alvarliga förändringar i olika kroppsfunktioner. Det mest kända binjurhormon är kortisol, som bland annat har effekt på kroppens immunfunktion och ämnesomsättning och på den mentala funktion. Andra binjurhormoner har avgörande effekter på blodtryck och saltbalans. Könshormonerna som huvudsakligen bildas i testiklar och äggstockar bildas även i binjurarna. De flesta av binjurarnas hormonproduktioner styrs av ACTH hormonet från hypofysen, vars utsöndring i sin tur påverkas av kortisol i blodet i en återverkande servomekanism.

Symptom: Nedsatt funktion i båda binjurar är sällsynt, men när det förkommer är den allvarligaste konsekvensen den nedsatta kortisolproduktionen som kan vara livshotande. Nedsatt kortisolproduktion kan förorsaka viktförlust, lågt blodsocker, muskelsvaghet, komprometterad immunsystem, smärta i ländryggen, lågt blodtryck och trötthet. Denna kombination av symptom är lätt att skilja från kroniska trötthetssyndromet. Det populära begreppet ”trötta binjurar” förekommer inte i professionell endokrinologi.

Diagnos: Nedsatt hormonproduktion i binjurarna påvisas genom laboratorieanalyser av blodprov under standardiserade omständigheter.

Behandling: Nedsatt binjurfunktion behandlas med kortisol och eventuellt med ett hormon som reglerar saltbalansen. Båda hormoner kan ges som tabletter.                                  FW © 03/2018    J Clin Endocrinol Metab. 2016;101:364-89.

Förhöjd binjurfunktion:

Den vanligaste orsak till förhöjd produktion av kortisol är en autonom överfunktion i cellerna i binjurarna, som av okänt orsak blir fri från hypofysens normale kontroll. En annan vanlig orsak är framkomst av en lokaliserad ansamling av celler i en av binjurarna (adenom), som också överproducerar kortisol utan normalt fungerande kontroll. En ytterligare orsak är en stimulation av binjurfunktionen på grund av ACTH-överproduktion i självständigt fungerande celler i hypofysen.

Symptom: Förhöjd produktion av kortisol förorsakar ökad fettavlagring lokaliserad centralt i kroppen, förhöjd blodtryck, ändrad saltbalans, benskörhet, hudförändringar, depression. En speciell form för binjurtumör producerar för mycket aldosteron, som är ett annat binjurbarkhormon, som reglerar blodtrycket. Detta har visat sig vara orsaken till 10% av alla fall av förhöjt blodtryck, som inte reagerar på vanlig blodtrycksmedicin. En tredie tumörtyp som påverkar blodtrycket kan vara lokaliserat centralt i binjuran och producera för mycket adrenalin.

Diagnos: Förhöjd binjurfunktion påvisas genom förhöjd koncentration av specifika binjurhormoner i blod, urin eller saliv. Dessutom ändras saltkoncentrationerna i blodet vid överproduktion av många binjurhormoner. Tumörer i binjurarna påvisas med CT- eller MR-skanning.

Behandling: av överproduktion av kortisol, aldosteron eller adrenalin i binjurarna kan inledningsvis utföras med medicin, men slutgiltig behandling krävar operation av binjurarna, eller (vid ökat stimulation från ACTH) operation av hypofysen.  Behandlingen med operation av binjurarna är effektiv. Inledande medicinsk tablettbehandling är också effektiv. Endast den ena av de två binjurarna behövs för tillräcklig produktion av binjurhormoner.                                 FW © 03/2018                                                     Endocrinol Metab Clin North Am. 2018; 47:259-273
J Clin Endocrinol Metab. 2016;101:1889-916