ÖVERVIKT

ÖVERVIKT

Bakgrund: Övervikt förorsakas av ett volontärt intag av fler kalorier än kroppen gör sig av med. Onödigt kaloriintag i industriländer beror på lätt tillgång till föda, ätvanor ofta tillvant i barndomen, aptitstimulation, förförande kommersiell reklam för kaloririk mat, automatisering i arbetslivet, stillasittande vanor som långvarig Tv-tittande, datoranvändning och gaming. Mutationer i gener kan i sällsynta fall vara orsak till övervikt. Övervikt förorsakat av personlig livsstil anses inte i samhället som sjukdom och är som regel inte heller förorsakat av hormonell sjukdom, även om personer med övervikt ofta remitteras till sjukvården för uteslutande av underliggande sjukdom.

Symptom: Båda övervikt och fetma ökar risken för hjärtsjukdom, högt blodtryck, kärlsjukdom, artros, gallsjukdom, sömnapne’ och risk för död i hjärtsjukdom. Prevalensen av typ två diabetes i befolkningen i England över 18 års ålder med ett BMI på 20-25 är 2-4%, med ett BMI på 25-30: 4-6% och med ett BMI över 30: 14-16%. I Sverige har 72% av befolkningen en kroppsvikt som statistisk sett förkortar livslängden.

Diagnos: ställs vid beräkning av BMI (kg kroppsvikt/meter2 kroppslängd (kg/m2)). Normal BMI: 16 – 25. Övervikt BMI: 25 – 30. Fetma BMI: över 30. Övervikt finns hos 53 % av den vuxna befolkningen i Sverige och fetma hos 19 % (2013). 72 % av befolkningen har högre kroppsvikt än optimalt för lång livslängd. Vid övervikt lagras extra fett främst mellan tarmarna och vid stillasittande livsstil i bukväggen. Män med midjemått över 102 cm och kvinnor med midjemått över 88 cm har statistisk sett större risk att utveckla sjukdom.

Behandling: Båda övervikt och fetma behandlas mest effektivt med begränsning av kaloriintaget. På grund av sociala förhållanden, vana och aptit är det svårt för de flesta människor att ändra balansen mellan kaloriintag och -utgift. Det mest effektiva sättet att minska sin kroppsvikt är att minska det dagliga intaget av mat, från exempelvis ca 2200 till 1600 kalorier under ett halvår. Detta görs bäst med hjälp av en personlig, detaljerat dagbok som förs över födoämnets vikt och kaloriinnehåll och klockslag för varenda matbit och dryck som intas, och därefter göra en daglig sammanräkning av dygnets intag av kalorier (till exempel: ”en halv potatis, klockan 18: 30 kalorier”) (app’er finns). Detta kräver självdisciplin, uthållighet och tålamod. Det dagliga kaloriintag kan minskas till 1000 kalorier (50 % av genomsnittliga dagliga intaget per person i Sverige) utan skada på hälsan även under flera månader, men det är svårt. En dietist kan hjälpa till. Ett väsentligt mindre effektivt sätt att minska kroppsvikten – men för många trevligare – är att öka förbränningen av kalorier genom ökat fysisk aktivitet. Samtidigt förs dagbok över kaloriförbrukningen. Men att minska kroppsvikten med mer än 6-8 kg över 6-12 månader genom fysisk aktivitet är sällsynt. Under de senaste decennierna har en uppsjö av specialdieter presenterats för att underlätta förändringen av matvanor. Effekten av samtliga dessa bygger på en minskning av kaloriintaget. Flera mediciner som används i behandlingen av typ 2 diabetes leder till någon viktnedgång, men endast med få kg. Reduktion av kroppsvikten kan även onödiggöra behandling typ 2 diabetes. Kirurgisk by-pass av absorptionen av kalorier från tarmen är ett mycket effektivt sätt att minska kroppsvikten, men på grund av fysiska och psykiska biverkningar förbehållas operationen för patienter med alvarlig fetma. Fettsugning användas inte i behandlingen av fetma.
FW© 05/2018